Nu skall jag berätta om mina nästkommande åren då mitt liv kantades av otaliga flytter fråm olika delar i Sverige til nya både skrämmande och roliga platser, tiden som också kantades av tragedier, svek, oro, men också mycket glädje där jag lärt känna personer som format mycket av mitt liv, och då framför allt mitt vuxna liv.

Min mamma träffade som sagt en ny man, en man som blev min pappa, både o ord och handlig, men samtidigt blev min värsta fiende, men fiende på grund av alla sina svek, svek som jag faktiskt inte fått reda på innan min mamma talade om dom. nu kanske ni tänker "hur vet du att din mamma talade sanning?" jo om ni träffat och känt min mamma så skulle ni inte tänkt så, hon var en person som aldrig ljög, men också visade det sig att allt hon berättade var sant.

Då när jag bara var 3år ungefär kom Leif Sund in i våra liv, en man som arbeta som lastbils chafför, och på sin fritid var han en fullblods jägare, vad menar jag då med fullblods? jo i mina ögon var jägare på den tiden en samling män/gubbar som satt på pass i skogen, med sin gevär i ena handen och sin flaska hembränt i den andra. Jakten kom liksom i andra hand om man säger så. Men nog om detta nu och tillbaka till mitt liv.

Vi bodde på den tiden 1970 i Lindome, flyttade sedan när jag var 5 år alltså 1972-73 till Hyssna, då min mamma och Leif startade sitt liv med hundar, rasen vart givetvis Schäfer, men min mamma hade också hundar av rasen Australisk Silky Terrier, en större släkting till Yorkshire Terrier.

Hyssna, jag gud vad jag älskade det stället, där byggde dom för den tiden Sveriges modernaste kennelkomplex, med plats för strax över 35 hundar. där fanns också en ladugård, där vi hade 2 hästar och 2 grisar, men framför allt Geten Sixten, han blev som en väluppfostrad hund för mig, jag lärde honom till och med gå fot :-), och Sixten vaktade mig också som en pitbull, kom nära mig när vi gosade och du låg förbaskat illa till om man säger så!

I huset som låg precis bredvid vårat hyrde mamma och Leif ut till min moster och hennes familj.

Och kennelbuggnaden var också ett så kallat hundpensionat där folk lämnade sina hundar vid resor mm mm.

Det var också på denna tiden som jag började få intresse för hundar och hundträning, ja jag vet att jag bara var 6 år gammal, men tränade hundar gjorde jag dock ändå, till den milda grad att ryktet spred sig om pojken som var mer hund än männsika, detta efter att ett par lämnat sig gigantiska Dobermann till oss på grund av sin 5 veckors semesterresa, med varningen till mamma och pappa (Leif) att ingen utom en vuxen får ta sig in till hunden, vuxen i detta fall var Leif som hade trots hundens rykte fått såpass respekt av hunden att han kunde ge den mat göra rent  mm mm.

 Hunden hade bitit ett antal personer, vuxna som barn och vart tvungen enligt lag att ha minkavel på sig vid utevistelse.

Vad tror ni händer inom dom närmsta veckorna? det kommer i mitt nästa inlägg (detta pga att barnen nu är vakna och lever rövare här hemma, så tack för denna gång och hörs snart igen.